Sida:Tal om Läckerheter-2.djvu/293

285

¤ ) ° ( ¤

värderas Sterleten såsom synnerligen välsmakande: Beckmann. Salmon v. Goch skrifver at Sterleten af många räknas för den läckraste fisk i anseende til des fett; han smakar nästan som Ål. Sterleterne i Kama-floden i Siberien, äro bättre än de, som fås i Volga och andra floder: Rytschkow. Pallas. 3. Huso eller Beluga-Stören, har hvitt, mört och smakligt kött: Stralenberg. Crantz skrifver, at det liknar kalfkött, hvilket Marsigli bestyrker, som på denna Stör-art, i Donau, sedt 3 fingers späck öfver ryggen. Af denna göres den bästa Caviar: Strahlenberg. Jfr. Com. Litt. Norimb. Beluga Stören fås bättre i Jaik än Wolga: Rytschkow. En så kallad Belaja Rybiza uphöjes mycket af Stralenberg och Salm. Von Goch, såsom en af Rysslands yppersta fiskar. Stralenberg har sedt en Beluga Stör, som var 56 Engelska fot lång, och nästan 18 tjock. Acipenser Dauricus, hålles för läckrare än Stören: Georgii. Om Beluga Stören fås för öfrigt fullständigare underrättelser hos Pallas och Gmelin, i deras Resor genom Ryska riket. Balistes Vetula, kallad Oldwife eller Gumman, liknar nästan aldeles en cablieau; går till 200 skålpund och däröfver. Des kött är hvitt tendert, fett, nog fast och skifvar sig. Skinnet är grått, tjockt och fett. Köttet förträffligt, när det ätes färskt, men än läckrare när det i 5 à 6 timmar legat beströdt med groft salt. Är lättsmält, om det kokas väl, och man ledsnar ej därvid. Labat bestyrker detta, och Browne förklarar denna fisk för välsmaklig. Ostracion 6. Cornutus öfvergår all annan fisk i America när den rätt lagas: Browne. Ostracion Cubicus Forskål, är ganska välsmakande. Araberne upskära buken och uttaga köttet. Tetrodon 7. Mola är öfvermåtton välsmakande och därföre uti Carolina högt värderad: Brickell. Men vid Marseille är des kött icke godt: Brunniche. Diodon I. Atringa, är en läcker fisk: Watson. Cyclopterus 1. Lumpus. Sjuryggfisk; des kött ätes på Grönland både kokadt och spicket. Skinnet ätes rått, utom taggarna; äfven råmen: O. Fabricius. På Island nyttjas den mycket: Olafsen. I Norrige hålla någre denna fisk för oätelig, andre för en läckerhet: Ström, Pontoppidan. Uti Wermdö skärgård fås denna fisk stundom, särdeles om hösten emot stormar, men ätes icke af allmogen.

Cyclop-