Sida:Tal om Läckerheter-2.djvu/300

Den här sidan har korrekturlästs
292
¤ ) ° ( ¤

2. Equiselis har enligt Rajus och Fermin, et tort men välsmakande kött. Denna och föregående art kallas i synnerhet Dorade af sjöfarande, ehuru också stundom Sparus auratus menas med detta namn. Snart sagt alle seglare uti de imellan Tropikerne belägna Haf, omtala Dorader. Tappen skrifver, at Doradens kött är godt at äta. Walentyn, at Doraden är en af de skönaste och läckraste fiskar. Hufvudet och buken äro de bästa stycken. De Lery tror ej at något läckrare fiskslag finnes än Doraden. Uti Histoire de la Jamaique par M **, ancien Officier des Dragons, Lond. 1751. p. 6. säges, at en väl lagad Dorade är ganska välsmakande; den är fet och liknar nära en Turbot (Flundra). De Dorader, som fångas i Hafvet utan för Goa, äro större och bättre til smaken, än de, som fås vid Gvinea och Brasilien: L’Ambassade de D. Garcias de Silva Figuera en Perse. p. 7. Muller kallar Doraden helt läcker. Legvat beskrifver honom såsom fast och af en god smak. Grose kallar honom smakligare än Boniten. Des Marchais kallar honom något torr, men dock rätt god. Hufvudet är bästa stycket på Doraden: Hawkins.

4. Novacula, fås i Medelhafvet. Des kött är både sundt och smakligt: Pontoppidan; mört och lättsmäldt: Rajus. Gobius 1. Niger är en liten, men välsmakande fisk: Cetti. Des kött är fett och mört, och i rätt högt värde: Brookes.

Cottus 1. Cataphractus, hålles uti Yorkshire för en öfvermåttan god spis, när den blifvit verderbörligen tillagad: Brookes. Schonefeld skrifver, at den, för des söta kött, af somliga hålles för läckerhet. Den kallas Botnmus.

2. Quadricornis, Hornsimpan är, enligt Kalm, i Östersjön begärlig för des läckra och välsmakande lefver. Den bör ätas om hösten, då den fås bäst.

5. Scorpius, Skrabb, eller Noriges Ulka. Denne är af flera artförändringar til färgen, samt kallas i Wermdö Skärgård, Cattuns Skrabba, när den fås mycket brokig. Där ätes den ej, om icke af de aldranödstäldtaste. Des kött liknar Simpan men är ganska senkokad. Men i Norige, på Island och Grönland, hålles den för en god

fisk