Sida:Tal om Läckerheter-2.djvu/302

Den här sidan har korrekturlästs
294
¤ ) ° ( ¤

under namn af Kongsfiskar, (Peche rejos) men Utgifvaren vågar icke föra dem alla til den i fråga varande art. Barbot omtalar en Kongsfisk, som af somliga kallas Saffer och af andra Negro, för des svarta skinn. Den är 4 à 5 fot lång, samt ganska välsmakande och öfver måttan fet. Då den kokas, liknar köttet Ål, men upskuren i ryggen och torkad i solen, ätes den för Lax. (Denne hörer vist til en annan fisk-art).

Pleuronectes, Flundre-slägtet, fås särdeles fett vid Island: Horrebow. De Vestindiske Flundrorne öfverträffa vida de Europeiska: Barbot. Uti Carolina äro de så gode, som någonsin i Europa och utgöra en förträffelig föda: Brickell.

4. Hippoglossus Helgeflundran, förtjenar et af de främsta rum i detta slägte, såsom stor, fet och välsmakande. Den ätes på flera sätt tillagad i Norige. Grönländarne hålla henne för en läckerhet, både kokad, torrkad och halfrutten; huden ätes ock af dem rå: Fabricius. I Östra Oceanen vid Kamtschatka, fångas til myckenhet Helgeflundror. På Unalascha ätas de rå, och Cap. Cook såg, under des tredje resa, en Höfdinge därstädes spisa middag, då hela anrättningen bestod af et rådt Helgeflundre-hufvud. Han åt sjelf kindbens-köttet och det stycket, som finnes vid svalget; det öfriga afgnagde hans betjening med sådan glupskhet och skicklighet, at de i denna del kunde täfla med hundar.

6. Platessa är begärlig i Norige och Danmark: Hammer. Des kött är mjukt, sött och behagligt, men icke så godt, som det af Pleur. Solea: Brookes. Utgifvaren har funnit den aldeles lik Flesus til smaken.

7. Flesus är enligt Wolf. den bästa Flunder-art i Östersjön. Fås särdeles vid Memel. Icht. p. 26.

8. Limanda är til köttet fastare, och i somligas tycke bättre än Platessa: Brookes. Pennant håller denna för smakligare än både Flesus och Platessa.

9. Solea, Tunga, kallas, för des läckerhet, Hafvets Drottning: Pennant. Den är fastare än Platessa, sötare och mera födande: Brookes. Leigh höll denna för den bästa fisk af alla. Borlasc anser den för verkelig läckerhet. Crantz beskrifver den såsom synnerligen god och hälsosam, mör, lättsmält och mycket födande. Schonefeld skrifver at den hålles för kosteligare än alla de öfrige Flunder-arter. Astruc at den är

träf-