at äta dem med peppar, som Martialis säger: Cerea quæ patulo lucet ficedula lumbo Cum tibi forte datur, si sapis adde piper. Xen. epigr. 5. Ännu eftersökas desse små foglar ganska begärligt i Italien: Willughby, Hohberg. Omkring Florentz söker man dem i Augusto: Skippon. Äfven där inga Fikon finnas, blifva de ganska läckre af Drufvor. I Lithauen, där ock inga Drufvor trifvas, ätas dock Becfigues såsom läckerheter: Rzaczynski. Uti Marocco äro Becfigues de läckraste foglar, helst i Sept., då de äta bara Fikon: Höst. Egyptens läckre Becfigues omtalas hos Churchill. Vid Said (Sidon) i Syrien äro de förträfflige: D’Arvieux. Omkring Aleppo hållas de om hösten för delice: Russel. Vid Smirna äro de rätt delicieuse: Le Brun. Men Archipelagens Becfiguer äro mäst uphögde. De komma i otrolig myckenhet til trakten omkring Athen den tiden Fikonen mogna, och man äter dem hela, stekta i vinblad. De hafva en förträfflig smak: Chandler. På ön Mycone, fås de til myckenhet och läckre emedan Fikon där finnas til öfverflöd: Pocok. Cyperns Becfigues äro icke mindre rycktbare. Omkring Agianoppa på Cypern fångas en oräknelig myckenhet, som inlägges i ättika och föres til andra länder: Le Brun. Om Cyperns Becfigues skrifver Zuckert, at de äta både Fikon och Vindrufvor, hvaraf köttet blir synnerligen läckert och gifver en ganska sund föda, så at det ej betungar magen om man än äter däraf en stor myckenhet. Dapper intygar det samma, och försäkrar at de förnäme på Cypern icke kunna få någon större kräslighet på sina bord; men anmärker däremot, at man icke förmår äta många på en gång. Man inlägger dem i ättika och utskeppar stora partier til Venedig. Locke såg Becfiguer på Cypern så feta, at de voro klädde med späck. Han omtalar ock at de inlades med salt och ättika för at utskeppas til Venedig. Om denna export lemnar dock Tavernier den omständeligaste underrättelsen, sålunda lydande: på Cypern fångas årligen med fogel-lim en stor mängd Becfigues i Sept. och October månad, då kallt väder är. Dessa eftersökas begärligt af Venetianerna, som i Carnevals-tiden icke göra någon festin, utan at servera hela bassins däraf i pyramid-form, och de få dem ifrån Cypern. För at kunna transportera dem, förfar man med dem således,
Sida:Tal om Läckerheter-2.djvu/327
Den här sidan har korrekturlästs
319
¤ ) ° ( ¤
at