— Amerikanske (Rubus Occidentalis L.). Deras färg och smak 261 *. Kallas äfven Svarta Hallon. ibid.
Blimbing (Averrhoa Bilimbi L.) Fruktslag i Indien 181. Dess beskrivning och smak 182. Varierar i anseende til godheten. ibid.
Blå-bär (Vaccinium Myrtillus L.) 267. Deras smak: Bruk til Confect-frukter i Sibiren och Camtschatka, 268*; Til Mos, Mjölk och Kakor 269; --- Pudding 270.
Borassus flabellifer L.: en art Palmträd, som gifver rödt socker 67*. Dess dadel äfven ätelig 79**.
Bromelia Ananas L. Se: Ananas 156.
— Karatas L. Se: Karatas 160.
Brugnons: en art Persikor, estimerade i Frankrike 222 *.
Bränvin 31. Dess första bruk och nytta, 32*. När det först vidtogs i Sverje. ibid.
Bukniar: en art Windrufwor i Marocco. 238.
Bulliu: en sort Granat-Äplen, som är ganska söt. 209.
Bär, okände: et slags i Canada, som likna Hallon. 259
C.
Cacao (Theobroma Cacao L.) Dess frukt och smak: 195 — Pulpa 195 **. Mandlarne 195 äro icke allenast ämnet til Chocolade, utan tjena äfven i stället för Mynt 196. --- Kunna syltas i Socker och blifva då en ganska behagelig Confiture. ibid.
Cactus L: Vidlöftigt Americanskt Läckerhets slägte, 186, hvars frukt liknar Päron eller Fikon 187. Dess egenskap 188.
— Cocchinillifer L. Des likhet med Cactus Tuna; men ej så smakelig. 193.
— Melocactus L., kallad Turk-hufvud: Dess utseende och smak. 193.
— Opuntia L., äfven kallad Prickel-Päron: Dess många varieteter och utseende 191. Färgar Urinen röd, ibid. Dess smak och bruk, 192.
— Peruvianus L.: Dess form och delicatesse. 193.
— Repandus L., som räknas til Smultron-Päron: Dess storlek och utseende 189. Tjenar til dessert 190.
