Sida:Tal om Läckerheter-2.djvu/351

Den här sidan har korrekturlästs
11
Register.


Lischia (Zanoni): Se Litchi 171.

Litchi, Stenfrukt från China och Tunquin: Dess utseende och storlek, 171. Växer i klasar och har åtskillig färg 171**. Finnes af flere slag. ibid. Är i så högt värde, at den sändes, genom Courierer, til Kejsaren i Peking 172. Och dess Träd förvaras, under mogningstiden, med Sigill af Konungen i Tunquin. 173. --- Dess smak ibid. Ätes både rå och torkas 174.

Locus-Träd (Hymenæa Courbaril L.) 141. Det hvita ämnet, som sitter omkring dess fruktskidor, sött och äteligit 142. Säges stilla hunger 142*.

Longyven: Chinesisk stenfrukt, ej olik Litchi 174. Dess färg och smak 174*. Kan torkas 175.

Lontar-Palm (Borassus flabellifer L.) 67*. Deraf fås rödt socker 67*. Dess dadel äfven ätelig 79**.

M.

Macoucu (Chrysophyllum Macoucu Aubl.): en art Cainito 133. Dess utseende och läckerhet. ibid.

Maguey: en Americansk Aloë, af hvars saft göres Honing 67. ***

Mamei-Sapote (Achras Mammosa L.) Americansk stenfrukt 129: Dess utseende, storlek och smak 129.***

Mampelaan: en art Manga 168.

Mammea Americana L. Se: Mammi 130. 229

Mammi (Mammea Americana L.) Americansk stenfrukt 130: Dess utseende 130***, nytta ibid. 131*, smak och läckerhet 131*. 132. Kärnarne och hinnan under köttet innehålla et bäskt och kådaktigt ämne, som klibbar vid tänderne 132; men som kan frånskiljas 132.***

Mandelique: en art Nanca 127.*

Manga (Mangifera Indica L.) Indiansk stenfrukt 164: Dess smak 166. 169. Många varieteter 167 *. Sätt at äta den 170. Omogen är kärf och sträf, 171. Tros vara et förvaringsmedel mot sjukdomar 169.

Mangaba, Kärnfrukt från Brasilien: Dess utseende, storlek och smak 193. 193***. Vin deraf 194.

Mangifera indica L. Se: Manga 164.

Man-