Sida:Tal om Läckerheter-2.djvu/354

Den här sidan har korrekturlästs
14
Register.

Orange du Roy: 205*.

Oulu: Persikor i Ispahan. 223 *.

P.

Pacaes: Peruvianskt namn på Pacay-frukten 140.***

Pacay (Mimosa Inga L:) Dess svampaktige fnugg, in­om skidorne, äteligt 140. --- Beskrifves olika til figur och utseende 140***.

Pachmatz: Se Pekmes 67.**

Pala (Plinii) en art Pissang 114.

Palm 72. --- Cocos-Palmen 75. --- Comon D:o 80. Dadel-Palmen 72. --- Deleb D:o. --- Lontar D:o 67*. --- Maripa D:o 80. Paripou D:o 80. --- Saguer D:o 67.*

Papaya (Carica Papaya L.) Americansk Trädfrukt 101: Dess smak 102. Afritning 104. Artförändring 104*.

Papaver somniferum L. Se: Opium 30.

Paripou: Palmfrukt i Guiana 80.

Pasta de Genua: inlagd och förgyld Qvitten-saft, upblandad med socker, 230.

Passarine: en art Corinthe-Drufvor 240.

Passiflora L. Se: Granadille 185.

    — Caerulea L. Dess fruktform, storlek och smak 186. tjenlig för sjuke ibid. --- dubia L. Frukten smakelig i Surinam; men ännu, hos Botanicos, ej väl til sit rätta genus utredd 187. --- Incarnata L. Dess lukt och smak 187. Begärlig för Sjuke ibid --- Laurifolia L. Dess storlek, färg, lukt och smak 186.

    — Pallida L. Dess frukt, storlek och smak 187.

    — Quadrangularis L. Dess utseende, storlek, lukt och smak. 185. ***.

    — Tiliaefolia L. Dess utseende, färg och smak 187.

Pavies: en art Persikor, estimerade i Frankrike 222*.

Peches: Namn på en angenäm Persike-art i Frankrike 222*.

Pekmes hos Turkarne: inkokad Vindrufve-saft til Honings tjocklek och sötma 67**.

Peppar: Guinea-Peppar: den samma, som Capsicum annuum L. 23.

    — Spansk: (Capsicum Annuum L. 27. Dess bruk i Sallade, Saucer och soppor 27*. --- Svart och

    — Lång-Peppar (Piper nigrum et longum L): Dess myckna bruk i mat hos de flästa Folkslag 29: Äfven i hetsiga febrar, hos Benianerne. ibid.

Per-