Sida:Tal om Läckerheter-2.djvu/357

Den här sidan har korrekturlästs
17
Register.

Reine-Claude: en art gröna Plommon, som är den bästa sort, at äta rå. 214: Dess öfrige namn 214*.

Rhamnus Lotus L. Se: Sidra 175. 176*.

    — Paliurus L. Se: Nabca 175.

    — Zizyphus L. Se: Jujube-Bär. 177.***

Rotting: (Calamus Rotang Zalacca L.) Se: Zalacki 152. 153*.

Rubus Arcticus L; Se: Åkerbär 243.

    — Caesius L. Se: Blåhallon 259.

    — Chamæmorus L. Se: Hjortron 250.

    — fruticosus L. Se: Björnbär 260.

    — Idaeus L. Se: Hallon 257.

    — Occidentalis L. Se: Americanske Björnbär 261.

    — Saxatilis L. Se: Jungfru-bär 261.

Russin 240: Deras många slag och namn, 240*. Huru de torkas i solen och förvaras? 241.

S.

Saguer: Palmträd, hvaraf göres svart Socker 67.

Sahebi: en art Vindrufvor, omtalte af Kaempfer. 239.

Samaca: Frukt på Java: Dess storlek, färg och smak. 211.***

Samita: söt läske-dryck i Barbariet, gjord af kakor, som bestå af rostat malt, mjöl och Honing, dem man sedan rörer sönder i Vatn. 57.

Sapotille (Achras Sapota L.) Americansk stenfrukt 127: Dess utseende och smak. 128.

Saouari glabra (Aubl.) söt bärfrukt från Cayenne, begär­lig för Czeolerne 148.

Schabdula: en art Pavies eller Persikor i Ispahan 223*.

Schamame: Persiskt namn på Cucumis Dudaim L.

Se-tse eller Tse-tse: okänd frukt från China, liknande Fikon i smaken, 108.

Sidra (Rhamnus Lotus L.) et Species af Nabca frukten 175, och skal varit den, som Homerus omta­lar, hvars sötma hafver kommit Ulyssis stallbröder, at glömma sit fädernesland, 176*: Dess lukt och smak ibid. et 177.

Sirap: Dadel-Sirap 67. — Lönlags Dito 68. — Såckerrörs Dito 68.

Smultron (Fragaria Vesca L.): Deras smak och lukt vi­drig samt förorsakande Sjukdom hos en del

menni-
B