Sida:Tal om Läckerheter-2.djvu/89

Den här sidan har korrekturlästs
¤ ) ° ( ¤


    kallar hänne det delicataste villebråd i Norige, har han glömt Hjerpens företräde. De Americanske Snö-hönsen äro af flera arter. Omkring Hudsons vik finnas de mycket läckrare än i Europa, ja admirable: De la Poterie. Buffon fångade, vid des vinterläge i Port Nelson, 21,000 Snöripor och en Fransk Gouverneur förtärde, med des besättning, 90,000 st. på en vinter. I Provincen Cujo fås en tofsad Rapphöna; Martinetta af läcker smak: Vidaure. Et slags Rapphöns Tocro i Guiana; de ungas kött excellent, dock utan fumet; de gamle äro delicatare än våra, men som fogeln där ej tål at hänga öfver et dygn, kan han ej få sin behöriga goda villebråd-smak: Buffon. Tinamou Buff. som Brisson räknar ibland Perdrices, deraf gör Buffon flera slag, som han säger äro alle goda at äta; deras kött är hvitt, fast, mört och saftigt, särdeles vingarne, som mycket likna i smak röda Rapphönans kött; har ingen fumet, som ock intet villebråd i Guiana har, emedan det ej tål at ligga öfver et dygn. id. Macucagua i Brasilien, som Buffon gör til et Species af Tinamou, men Brisson til Rapphöns, är en mycket köttfull fogel, och har så mycket kött som 2 höns, är välsmakande: Marcgraf. Ococolin, Perdrix montana mexic. Brisson. Köttet läckert, ger ej Vakteln efter: Hernandez.

    Utgifvaren tror sig berättigad at utelemna alla de Auctorers intyg, som endast berätta, at Hjerpens kött är hvitt, fast, smakeligare än Rapphönans, mört, sundt, o. s. v. emedan han föreställer sig at hvar och en, som ätit denna fogel, icke sätter sådant i fråga. Utan at vara en kännare af Kockars vetenskap, vågar han ock kalla den af Hammer föreskrifne bultning för öfverflödig vid Hjerpens beredning, så väl som den af Zuckert upgifna inläggning i vin och ättika, för at göra steken mör och smakelig. Uti Sveriges Södre Provincer blir Hjerpen mycket större än i Norrland; det Utgifvaren funnit på Wermdön och Tiburtius i Östergöthland. Uti Pålska skogarna finnas Hjerpar til myckenhet,

F