Den här sidan har korrekturlästs
99

av en hund, om det också vore stridande emot vår uttryckliga, offentliga kungörelse.»

Richard höll sina ögon fästa på skottens ansikte, och log inom sig själv, då han varseblev den lättnad, han hade berett honom genom den vändning, han givit sin allmänna anklagelse.

»Med förlov, mylord», sade skotten, »ers majestät måste i detta avseende ha överseende med oss, fattiga adelsmän från Skottland. Vi äro långt ifrån vår hembygd, ha knappa inkomster och kunna ej underhålla oss så väl som edra rika ädlingar, vilka ha kredit hos lombarderna. Saracenerna skola så mycket tyngre känna våra hugg, om vi då och då ha ett stycke torrt kött att äta till våra grönsaker och kornmjölskakor.»

»Det tjänar ej till något att begära mitt lov», sade Richard, »eftersom Thomas de Vaux, vilken, liksom alla andra, som omgiva mig, gör vad han själv anser för lämpligast, redan givit dig tillstånd att jaga med hund och falk.»

»Med förlov, endast med hund», sade skotten; »men om ers majestät även täcktes förunna mig den senare rättigheten och anförtro mig en falk på handen, hoppas jag kunna förse ert kungliga bord med någon utvald vattenfågel.»

»Jag fruktar för», sade konungen, »att om du blott hade falken, skulle du knappt avvakta tillåtelsen. Jag vet alltför väl, att man utomlands säger, att vi av huset Anjou straffa brott emot våra jaktstadgar lika strängt som högförräderi. Men tappra och berömliga män kunna vi förlåta förbrytelser av båda slagen. — Dock nog härom. Jag önskar att få veta av er, herr riddare, varför och på vilkens befallning ni nyligen företagit en resa till öknen vid Döda havet och Engaddi?»

»På befallning», svarade riddaren, »av det heliga korstågets furstliga råd.»

»Och huru vågade någon giva en sådan befallning, då jag — som säkerligen ej är den ringaste i förbundet — var okunnig därom?»

»Det tillkom ej mig, ers höghet», sade skotten, »att efterforska dylika biomständigheter. Jag är en korsets krigare, som visserligen för närvarande tjänar under ers höghets fana och är stolt över att detta förunnats mig; men jag förblir dock alltid en, som antagit det heliga tecknet till försvar av kristenhetens rättigheter samt återerövrandet av den heliga