Den här sidan har korrekturlästs
XXXIIII.
Moste jagh allestädz wara/
The kunna migh intet spara.
Ty bedher jagh tigh o HEEre blijdh/
Hjelp migh fulsnart/ ty nu är tijdh/
Aff thenna nödhen hårda/
Tijn högra hand til migh uthreck/
Och dragh migh up aff thenna träck/
Låt migh icke fördrenckt warda/
Uthaff the djupa watn migh tagh/
Neps them migh hata natt och dagh/
Thet djupa swalg och grömma/
Giff at jagh må undrymma.
Hör migh o Gudh för tijn godheet/
Ty tu äst mild som jagh wel weet/
Hjelp migh i thenna wånda/
Låt migh thet aldrigh haffva spordt/
At tu titt ansichte gömer bort/
Bedröffvat är min ande/
Nalka tigh HERre til mijn sjel/
Then fienden så swåra qwäl/
Här är intet til rådha/
Hjelp tu medh tina nåder.
Then
E iiii
