Den här sidan har korrekturlästs
178
Als var tagen, kriget slut, och sommaren stod för dörren.
Allt detta hade gått Thora förbi, som hade det ingenting varit. Bruce satt ej längre vid hennes sida och talade om krigets händelser. Tidningarna lågo på bordet inne i hans rum, dit Thora aldrig gick. Ingen hade hon att tala med om sådant, och när grannarna kommo på besök, satt hon främmande i deras krets, som den gör, hvilken aldrig kan känna sig hemma bland de andra.
Längtade efter Konrad gjorde Thora ej heller. Hon längtade blott att han skulle komma vägen förbi och stanna i deras hus en timme, så att hon genom honom kunde skicka en hälsning hem.
Af den forna Thora fanns icke mycket kvar.
Stackars Thora !
