182
bref hade nämligen innehållit underrättelsen, att fadern låg på sitt yttersta. Och Konrad reste därför genom natt och dag. Det bref, han erhållit, var nämligen, när han mottog det, redan af gammalt datum.
På Granås hade mycket inträffat under den korta tid, Konrad varit borta. Först och främst hade förhållandet mellan snåla baron och hans omgifning med hvarje dag blifvit alltmera inveckladt. Den gamle rättaren, som var född på godset och jämnårig med sin herre, såg för hvarje gång mera bekymrad ut, när han lämnade trappan på herrgården efter att icke ha blifvit insläppt i husbondens rum, till hvilket nyckeln var urtagen. Mamsell Kristin sväfvade som en ande genom den del af den stora byggningen, som icke var afstängd. De små runda ögonen stodo spända i hennes hufvud, och musklerna i det röda ansiktet, som aldrig skiftade färg, voro stramade lika hårdt som linjerna kring hennes slutna mun. Ofta nog hade hon varit ute bland statarna i statbyggningen liksom bland drängarna i drängstugan och talat husbondens och gårdens sak för att hindra öppna fientligheter. Dock hade hon ej kunnat förhindra, att en dag en skara af män och kvinnor samlades på gården, högljudt fordrande att få tala med sin husbonde.
