Den här sidan har korrekturlästs

17

vän, och den obenägenhet mot det andliga ståndets medlemmar, han städse hyst och under hela sitt lif bibehållit, var i själfva verket en af stötestenarna i det Krohkska äktenskapet. Till all lycka var emellertid kaptenskans lynne fogligt, och van som hon var att stå under militäriskt kommando, undvek hon gärna strid. Men hennes lynne hade tillika en humoristisk färg, och rasade kaptenen för starkt mot prästerna, afbröt honom gärna hustrun på sitt stilla sätt med orden: »Tinnerholm, Tinnerholm, stilla ditt blodiga svärd.» Dessa ord täppte ofelbart munnen på den tappre kaptenen, och då han kände sig besegrad, försvann han hastigt, lämnande hustrun i besittning af slagfältet samt stängde sig inne på sitt rum, där han regelbundet lugnade sig vid njutandet af en pipa holländskt knaster.

Kaptenens afvoghet mot prästerna betydde för öfrigt ingalunda någon motvilja mot religion eller kyrka. Fabian Krohk var en luteran af den gamla stammen. Han hade sin bestämda plats i kyrkan snedt emot predikstolen, och på hans bord låg ett exemplar af Karl XII:s bibel. Någon senare öfversättning tålde han icke. Hans religiositet hade ett slags militäriskt snitt, hängde samman med hans sinne för tukt och disciplin och en stadgad världsordning. Höll han någon

2. — Thora.