30
sorger i förskott och bereder sig för dem. Hon gick i stillhet och tog farväl af hemmet, och långt innan afskedsdagen var inne, hade hon kommit den förbi och var med sin själ inne i framtiden. Och hela tiden kände Thora, hur något nytt och främmande kom henne allt närmare.
Allt, som skedde, kom emellertid helt naturligt, och när Bruce strax efter midsommar återvände för att på allvar uppträda som friare, var Thora beredd, och med något af ett tungsint, men icke ängsligt leende mötte honom den unga flickan. Bruce öfvade dessutom en egendomlig dragningskraft på henne. Hans kropp var en smula ovig och tung som slättbons gärna blir, när åldern nalkas, och hans hår på hjässan var tunt. Men anletsdragen voro välbildade, och i hela hans väsen fanns något af trygg, godmodig kraft, som väckte tillit. Van att befalla var han, det kunde man se på den kraftiga underläppen, som som sköt fram under den gula mustaschen, och den lugna blicken i de små grå ögonen kunde stundom bytas i en glimt, som var kall och stark. Thora kunde aldrig se Bruce utan att känna, hur han liksom befallde henne och pålade henne tvång. Han befallde henne, när han kom och på sitt lugna, en smula beskyddande sätt började ett samtal, befallde
