Den här sidan har korrekturlästs

38

i händelse af hårda år. Att han aldrig klickat med att på dagen utbetala dessa summor, var Bruces stolthet och för honom en likaså själfklar sak, som att han öfver hufvud gjorde hvar man rätt, med hvilken han hade affärer, och hans giftermål skulle i detta liksom i andra af husbondens vanor icke medföra någon förändring.

Detta och mycket mera af samma slag märkte och förstod Thora redan den första dagen, då hon såg solen lysa på den mörka Söderåsen, hvilken sträckte sig utmed dalen nedanför gårdens fönster. Strängt taget såg hon icke solen hvarken under denna dag eller flere af de följande. Endast dagern såg hon, men icke solen själf. En tung, tät novemberdimma låg nämligen öfver hela trakten, och bakom denna dimma skymtade åsen, träden, de få byggningarna bortom gärdet, öfver hufvud allt, hvilket afbröt landskapets enformighet, blott som mörka, tunga konturer genom den mjuka slöjan af fuktigt grått. Thora hade helst velat stänga sig inne och få gråta. Så beklämd gjorde henne det nya och som hon tyckte dystra i denna omgifning. Men det fick hon icke, och alltför väl förstod hon, att gåfve hon vika för en sådan önskan, så hade hon gifvit tappt, och det ville hon icke. Ung ville hon vara, ung och lycklig. Tappert