Under den tid M. B. var i förevarande punkt
gällande, undergick tjufnadsinstitutet flere icke oväsentliga
förändringar. »Ollon och nötter» synas genom tolkning i
rättspraxis af M. B. hafva utan inskränkning öfverflyttats
till tjufnadsobjekterna (jfr ofv.); deremot fördes genom
K. F. 13/4 1808 jagt i djurgårdar till åverkan. I Hall Ordn.
2/4 1770, 7: 5 bestämdes, att fabriksarbetare, som säljer,
förpantar eller förfar »idkarens rudimaterier, redskaper
eller färdiga varor» skulle straffas efter M. B. 42 (såsom
för hustjufnad). Inbrottshandlingen skulle anses omfatta
äfven det öfvervinnande af stängsel, som skett, icke med
våldsamhet, utan med »list och behändighet» (K. B. 29/1
1741); inbrottsobjektet utvidgades äfven till
förvaringspersedel (»skåp, kista, skrin eller mera dylikt», K. F. 20/12 1745),
närmare bestämdes reqvisitet, på denna grundval, genom
K. Förkl. 1807 art. 17 (att med våld öppna sig ingång
i annan mans med lås försedda och igenlästa eller eljest
igenstangda rum eller hus, bebodt eller icke; att betjena
sig af dyrk eller falsk nyckel eller annan list för att
inkomma i sådant hus eller rum; att genom våld eller list
sönderbryta eller öppna skåp, kista, skrin eller annat dylikt,
som med lås försedt och igenläst är). Fortfarande
behandlade emellertid lagstiftningen i det hela inbrottsstölden
såsom realkonkurrens af inbrott och tjufnad (hvadan
medelst inbrott begånget tillgrepp under snatterigränsen
bedömdes såsom snatteri), äfven om sammanträffandet i vissa
fall föranledde ytterligare ökning af straffet. Brefstölden
infördes såsom qvalifikation genom K. F. 5/5 1746 och
omfattade hvarje tillgrepp af »penningevärde» ur annans bref,
vare sig i postens förvar eller icke. Fickstölden
qvalificerades genom K. F. 2/2 1766, som i ingressen anförde
såsom skäl, att »löse personer» begagnat sig af folkträngsel
Sida:Thyren Kommentar SL kap 20.djvu/19
Den här sidan har korrekturlästs
11
