Den här sidan har korrekturlästs
22
Vi lefva för striden. För visheten äfven,
Ingen ostraffad dem skiljt från hvarann;
Som yngling må striden stå väpnad i stäfven,
Visheten sitta vid rodret som man.
Vår hanske vi kasta: det usla må brista
Med döfvande skräll såsom bomben itu.
Men äran som fordom må guldrunor rista
Djupt i hvar Svithiods klippa ännu. :;:
