mjölken, desto hårdare blir kalfosten och desto mer söt mjölk får man tillsätta. Råmjölken är också mycket olika efter olika kor och olika fodertillgång.
E) Saft-, bär-, bröd- och vinsoppor.
Dessa soppor kokas af flera sorters gryn, potatismjöl, vin, friska eller inkokade bär, frukter och safter, såsom körsbär, stickelbär, vinbär, hallon, blåbär, nypon, äpplen, plommon, hjortron, sviskon m. fl. I brist af bär och söta bärsafter, kan man använda bärättika och socker; i nödfall också vanlig ättika. Citronsaft uppfriskar smaken och en droppe kanel-, citron- eller pomeransolja, eller litet hel kanel, citronskal eller apelsinskal kokade deri, göra smaken finare. Grytan behandlas och grynen kokas på samma sätt som till grynvälling. Behöfves afredning, tages dertill potatismjöl eller halfkokt, rifven potatis.
Till de flesta grynsoppor af detta slag kan ätas ansjovis, spickesill, rökt eller spickelax med potatis och grönsaker.
48. Sötsoppa med korngryn. Till ett qvarter (13 tum) helgryn tages 11⁄2 kanna vatten; till lika mycket smågryn föga mer än en kanna. När detta kokat så att det är simmigt, tillsättes något slags bärsaft, sur eller söt. Sirap kan brukas till denna soppa, om saften är sur. Kokar man sviskon bland grynen, blir soppan mycket bättre.
49. Dito i med risgryn. 1⁄2 skålp. skollade risgryn kokas i ungefär 11⁄2 kanna vatten. Då grynen äro väl kokta tillsättes bärsaft och socker jemte förut kokade russin, sviskon eller äpplen, syltade plommon eller annat sylt. Den kan också lagas med fruktvin, rödt eller hvitt vin, i stället för saft.
50. Sagosoppa. Te tékopp väl sköljda sagogryn kokas i 11⁄4 kanna vatten. Man måste flitigt röra deri, då sagogrynen gerna vilja fastna vid kokkärlets botten. När grynen blifva klara och genomskinliga, äro de kokta. Tillagas med saft eller vin och socker.
51. Körsbärssoppa. 1⁄2 kanna torra körsbär stötas så att kärnorna krossas och kokas sedan med 11⁄2
