98
får koka in eller så mycket att återstoden utgör en väl simmig soppa. Denna silas genom durkslag och tillagas efter råd och lägenhet med ett halft eller helt qvarter gammalt franskt vin eller rhenvin och saften af en half citron hvaraf skalet förut är afrifvet på socker, af hvilket tillsättes efter smak. I brist af franskt eller rhenskt vin kan man taga fruktvin eller bärvin. Den sättes ned i källaren eller någorstädes så att den kan blifva kall och är en utmärkt välsmakande sommarmat. Den kan också ätas varm.
62. Kallskål. Tillagas så att 3 helbuteljer svagdricka blandas med en butelj öl, dock icke bäjerskt, hvari röres pudersocker efter smak. Ätes med krossade rågskorpor. Kallskål kan göras till en mycket välsmakande sommardryck, om man tillsätter litet rifven muskott, ett par citronskifvor och litet hvitt vin (en halfbutelj till 3 helbuteljer dricka). Då kallskål är en rätt, som endast brukas när det är varmt, säger det sig sjelft att den icke får vara ljum när den serveras. Den tillagas antingen af kallt öl och användes genast, eller ock sättes den i källaren eller på is, tills den skall förtäras.
63. Tysk kallskål. Lagas som föregående, men i stället för rågskorpor tager man korinter och rifvet, groft, surt bröd till kallskålen.
64. Vinkallskål. Kallt vatten med socker, citronskifvor, litet simpelt hvitt vin, korinter och rifvet, surt bröd, samt om man har, ett stycke is, är en välsmakande, svalkande och på många ställen mycket omtyckt sommardryck; men kan också begagnas som supanmat med skorpor eller brynt hvetebröd.
65. Kallskål af bärsaft. Hvilka slags bärsafter som helst, företrädesvis de som äro kokade med socker, kunna blandas med vatten, kryddas med skifvor eller olja af citron eller apelsin, och serveras som kallskål med skorpor eller brynta brödtärningar.
