II. Gröt och grötkokning.
När man skall koka gröt, skall vattnet eller
mjölken först koka upp; men det är icke nog att det kokar när
mjölet eller grynen vispas i grytan: det bör koka jemnt,
eller bibehålla samma värme under hela kokningen och
lika länge som man rör eller vispar mjöl i grytan.
Behöfver gröten spädas, får man dertill icke taga kallt utan kokande vatten; detsamma gäller om mjölk; men det är ett gammalt ordspråk att »den är en dålig kokerska, som icke har bättre mått på grytan än att hon skall späda gröten». Ej heller får man röra för mycket mjöl på en gång i grytan, ty då afstannar kokningen och gröten blir klimpig, svedd och svårsmältlig. Är kokerskan icke mycket öfvad att vispa mjölet i grytan ur handen, är det bäst att taga litet mjöl i smider i ett durkslag med en nyckel eller något dylikt uti; detta är också det renligaste. Mjölet vispas då uti tills gröten är väl kokt och lagom tjock. Mjölken blandas med vatten och grytan smörjes liksom till vällingar och grynsoppor, när man skall koka gryngröt. Gröt, liksom annan mjölkmat, bör ej saltas förrän just som den tages af elden.
66. Smörgröt. Ett skålp. hvetemjöl röres i en gryta öfver elden i 1⁄2 till 3⁄4 skålpund smör. När det är väl omrördt, spädes det småningom med 1 1⁄2 kanna kokande vatten. Gröten måste koka väl upp för hvarje gång den spädes.
67. Sammetsgröt. kokas på samma sätt men med mindre smör och något mer än en kanna kokande mjölk i stället för vatten.
68. Tjärnmjölksgröt. Mjölken kokas upp och mjölet vispas som till annan gröt; men den får ej blandas med syrlig mjölk, ty då ystar den sig. Denna gröt kan också kokas af korngryn, grynmjöl eller rismjöl.
69, Gröt af potatismjöl. Ett halft skålpund potatismjöl röres i en sjettedels kanna (17 tum) mjölk. 1⁄4 skålp. smör sättes på elden tillika med en stor tékopp mjölk och när detta begynner koka, hälles potatismjölet
