de stå i jorden koka de fortast; senare på året fordra de dubbelt så lång tid. De skrapas alltid före kokningen och sättas på med hett vatten och salt; bäst blifva de, som de flesta rotväxter, genom att kokas tillsammans med kött och annat sofvel. De kunna ätas till all slags salt eller rökt köttmat, fisk, spickesill m. m. i stället för potatis eller tillsammans med den; likaledes tillsammans med sockerärter, spritärter o. s. v.
147. Stufvad potatis. Ett halft tjog lång, s. k. fingerpotatis, skäres i skifvor och kokas med en tékopp köttspad eller mjölk, litet salt, peppar och en matsked hackad persilja, litet lök och gräslök. När det kokar upp, tillsätter man litet smör, grädde eller skumflott och när pannan lyftes af, litet citronsaft eller ättika.
148. Stufvade och brynta rofvor och kålrötter. Rötterna skäras sedan de äro kokta, i långa skifvor och antingen brynas först i smör och flott och pudersocker eller stufvas med detsamma, med litet mjöl, köttspad eller mjölk, salt och hackad persilja. Kunna blandas med sönderskurna morötter.
149. Palsternackor, morötter och selleri kunna på samma sätt kokas, och lagas till stufningar och mos. Selleri och palsternackor brukas till kyckling, höns, kokt gås, kokt och stekt får- och lamkött, och anrättas dessutom tillsammans med sparris, sockerärter, spritärter, m. m.
150. Rödbetor sköljas, men skrapas ej och läggas i grytan med skalet på. När de äro genomkokta, hvilket man lätt kan pröfva genom att sticka i dem med en vispqvist, tagas de upp, skalas och skäras i skifvor. De kunna stufvas i smör och köttspad, med ättika och socker. Skola de brukas som salad till stek, läggas de i en kruka med ättika och litet kummin, samt anrättas sedan med olja och annat dylikt.
151. Kål. På alla tätbladiga kålsorter afskäras de gröna och vissna bladen, derpå rensas, tvättas och sköljes kålen väl i starkt saltvatten, hvari deri dock aldrig bör få ligga länge eller vattnas ur (se härom sid. 44.)
Den förvälles i kokande vatten och sättes på i kokande vatten, liksom lök, gröna skidfrukter och bladväxter, spenat, syra o. s. v. (sid. 44.) Till hvarje half
