sid.
| |
E) Salader och i ättika inlagda grönsaker | 135—142. |
203. Saladsås; 204. Hufvudsalad; 205. Bladsalad; 206, Cikoria; 207. Åkersalad, vattenkrasse, ängskrasse, trädgårdskrasse, vinterkrasse, bäckbunga, skedört, späda skott af smällblomster, ostronplantan, späda blad af lejontand, finhackad kål, m. fl.; 208. Fläsksalad; 209. Bönsalad; 210. Rödbetor och lök; 211. Inlagda rödbetor; 212. Selleri, färsk lök och rättikor; 213. Potatissalad; 214. Gurksalad; 215. Inlagd gurksalad; 216. Krassknopp; 217. Inlagda gurkor; 218. Pickles; 219. Blandad pickles; 220. Picalilly; 221. Inlagd röd (blå) kål; 222. Pickles för damer; 223. Kryddättika; 224. Saltade gurkor. | |
F) Blandade salader af grönsaker, kött, fisk o. s. v. | 142—144. |
225. Salad af kött och vildt; 226. Fisksalad; 227. Hummersalad; 228. Salad af kräftor, krabbor och fisk; 229. Laxsalad; 230. Sillsalad; 231. Schwabisk sillsalad; 232. Salad af nysaltad lax och laxöring. | |
VI. Fisk och skaldjur | 144—179. |
A) Om inköp och urval af fisk och tiden när den är bäst |
144—148. |
233. Kännetecken på frisk fisk, m. m.; 234. Insjöfisk: Lax och hafslaxöring, Sötvattens-laxöring, Siken, Braxen, Aborre och gädda, Ål; 235. Saltsjöfisk: Makrillstör eller Thonfisken, Sillen, Spickesillen, Brisling, Torsk, Stortorsk eller bergtorsk, Klippfisk, Torkade flundror, Kolja, Hvitling, Heljeflundra, Pigghvar, Rödspottan, Hummer, Kräftor och krabbor, Ostron. | |
B) Om slagtning, uppskärning, saltning; rensning m. m. af fisk |
148—155. |
236. Slagtning och förvaring; 237. Huru lax skall uppskäras; 238. Saltning; 239. Rimsaltning af fisk; 240. Sockersaltning; 241. Sockersaltad lax; 242. Engelsk inläggning af lax och laxöring; 243. Rökning; 244. Snabbrökning; 245. Vanlig rökt lax; 246. Stor |
Sida:Tidsenlig matlagning.djvu/225
Den här sidan har korrekturlästs
119