46
Tyskland och längre söderifrån. Detta gäller också om alla andra växter med stark smak.
All slags lök, såsom rödlök, shalottenlök, purjolök o. s. v. höra till den mest närande föda ur växtriket, och borde derföre odlas och förtäras mera än hvad nu är fallet. Löken är likaså födande, söm skidfrukterna. I södra Europa hör den till folkets hvardagsmat, och i södra Tyskland ätes den både kokt och stekt. Genom att förvällas, blifva lök och grönsaker också mindre vädergifvande, d. v. s. att de genom kokningen rensas från de delar, som eljest skulle stanna i dem eller i det vatten, hvari de kokas, och af hvilka tarmarne blåsas upp och utspännas. Den flygtiga olja, som innehålles i rå lök och som svider i ögonen, går under kokningen till en del bort i ångan.
De färska bladväxter, som om våren brukas till salad, soppa, stufning eller mos, innehålla mycket bladgrönt, men också mycken ägghvita och växtlim, och äro följaktligen mycket födande. För att få bort de beska och skarpa beståndsdelarne af spenat, syra o. d., förväller man dessa grönsaker också, innan de kokas och anrättas.
Skidfrukter.
De i vårt land brukligaste skidfrukter äro ärter och bönor. Dessa äro näst efter kött, fisk, mjölk och ägg de mest närande födoämnen vi ega. Skidfrukterna äro vida rikare på ostämne (som liknar det som finnes i mjölken) än säden, och innehålla också en god del stärkelse och mjöl.
De innehålla dessutom jemförelsevis mycket svafvel, fosforsyra och andra för blodets och kroppens näring nödvändiga ämnen. Derföre äro skidfrukterna ypperliga födoämnen och bland dem de s. k. bondbönorna, andra spritbönor och ärterna, de bästa, emedan de äro de billigaste och de drygaste. Hvad sammansättningen angår, närma de sig mjölken och köttet, och innehålla tillika i sin egen stärkelse det, som hos köttet skall ersättas genom potatis, bröd o. s. v. Det finnes ej heller något födoämne, innehållande denna stärkande eller blodbildande näring, som är så billigt, som skidfrukterna.
