56
behof af stolgång, och underlifvet svullnar upp. Har man deremot förtärt bedöfvande svamp, blir man matt, sömnig, yr i hufvudet, slö, och får kramp. Skulle något sådant, oaktadt all försigtighet inträffa, bör läkare tillkallas så fort som möjligt, och dessutom bör man strax gifva den sjuke ett kräkmedel. Har man intet sådant tillhands, kan man tillaga ett genom att, så den sjuke ser det, röra med ett talgljus i en spillkum hett vatten, tills det smälter, och gifva honom detta att dricka. Ofta kommer kräkningen af sig sjelft, men bör i alla fall understödjas genom ett eller annat kräkmedel och ljumt vatten, eller genom att sticka en oljad fjeder eller fingret ned i halsen. Efter kräkningen intages ett par lod engelskt salt, upplöst i ett glas varmt vatten, eller en matsked ricinolja hvar fjerdedels timme, till dess tillräcklig afföring följer. Fortfar kräkningen länge efter det all svamp blifvit uppkastad eller afförd, gifver man den sjuke starkt kaffe eller andra krampstillande medel. Ättika, syrliga safter, salt, Hoffmans droppar, svafvelether o. s. v. äro vid dylika tillfällen skadliga, emedan de frigöra svampens giftämnen, och böra derföre aldrig brukas förrän all den förtärda svampen blifvit uttömd ur kroppen.
Det är en gammal erfarenhet, som mången gång ses
stadfästad, att man tidt och ofta kan läsa om något utan
att man derföre får så god reda på saken, att man tager
efter och försöker utföra den, men ser man den utförd
inför sina ögon, synnerligast af någon som man hyser
förtroende till, så är man strax villig att taga efter den.
Att tala och skrifva om svampen kan sålunda visst
hjelpa till att väcka uppmärksamheten på den mängd nyttig
föda, som nu går förlorad, men detta ensamt lärer icke
förmå många att använda den i hushållning och
matlagning. Men om deremot sådana personer, som stå i
närmare förhållande till allmogen, såsom vägledare och lärare,
toge ungdomen med sig ut i mark och skog, vid
svamptiden, visade dem skilnaden mellan giftig och ätbar svamp,
toge en bit af den senare i munnen och låte sig väl
smaka, och sade ungefär så här:
»Se här, godt folk, detta är en god svampsort som
