Sida:Tidsenlig matlagning.djvu/64

Den här sidan har korrekturlästs

58


Föröfrigt är midsommartiden icke så rik på svamp, såvida vädret ej är mycket regnigt; men i så fall framkomma förutom ofvannämnda arter, också flera andra. Vid höanden ökas svamparterna. Vid fuktig väderlek visar sig nu den förutnämnda giftiga flugsvampen[1] jemte många andra. Den bästa tiden för svampens utveckling är emellertid skördeanden och början af hösten: nu framkomma ofta helt plötsligt rörsvampen, utmärkta helveller[2] (ett slags stenmurklor) de flesta champignonsorter, och vax-[3] och honungs-skifsvampen[4] stå i stora tufvor vid trädens rötter, och oxtungesvampen sitter och sträcker fram sitt hufvud på ekstubben.





IV. Hushållning och matlagning måste läras, som allting annat, och de första grundreglor derför böra läras i skolan.

Många tro att god matlagning, d. v. s. sådan, hvarigenom man tillagar helsosam, närande och välsmakande föda, nödvändigtvis måste vara dyr. Men större missförstånd och oriktigare åsigt kan knappast gifvas; ty det är hvarken dyra födoämnen eller fina kryddor som frambringa sådan mat, utan det är en lagom blandning eller sammansättning och ett riktigt användande af de vanligaste födoämnen, som behöfves för att åstadkomma god mat. Under en rask och tänkande kokerskas hand blir det, hvaraf den okunniga och ovana icke kan få annat än dålig och till en del alldeles bortskämd mat, förvandladt till olika, välsmakande rätter, och medan den okunniga, just för sin okunnighets skull, öder och slöser bort en stor del af födoämnenas värde, först för det hon aldrig tillagar eller använder dem på det rätta sättet, och för det andra, för det hon icke tänker på att hvad hon skräder bort, ofta innehåller goda, ja, de bästa födoämnen, så blifver föga

  1. Agariscu muscaria.
  2. Helvella.
  3. Hygrophorus.
  4. Agaricus (Armillaria) melleus.