90
som äro kokta i vin och socker och skurna i tärningar, samt bröd- eller mjölklimpar, hvarpå köttsoppan slås upp deröfver. Man kan också vispa ett par äggulor deri, och i stället för frukt ilägga asiagurkor, inlagd portulaka, o. s. v.
Denna soppa lagas ock på billigare och enklare sätt sålunda: Man kokar hafregryn i vatten med litet smör och salt, och frånsilar grynen, när de äro väl kokta. Soppan spädes med litet svag köttsoppa eller vatten, och när den kokar upp, ilägges späda störbönor eller färska ärter, jemte morötter, selleri och persiljerötter, litet i sender, så att kokningen ej afstannar. Föröfrigt som föregående.
35. Kräftsoppa. Kräftskal, litet rom och smått kött af kräftorna, stötes med smör, kokas i litet vatten och silas. Detta spad uppblandas sedan med köttsoppa, afredes med några äggulor, samt kryddas med litet cayennepeppar och ett glas sherry eller annat hett vin. Den som vill, kan också taga litet muskott eller muskottblomma dertill. Fiskbullar och sparrisknopp höra till denna soppa, men selleri och persiljerötter kunna ock användas, eller kan man göra små bullar af kräftköttet, eller ilägga stjertarne väl rensade och skalade. Till en soppa för tolf personer, tagas 3 tjog små eller 1 1⁄2 till 2 tjog stora kräftor.
På samma sätt kokas soppa på hummer och räkor. Blir soppan alltför ljus, när den kokas på räkor, kan den färgas med sönderstötta hummer- eller kräftskal, eller ock med en rifven morot.
36. Dito på annat sätt. Sedan kräftorna äro kokta och urtagna, stötas de med litet smör och fräsas upp med en eller halfannan sked hvetemjöl; ett par skedblad köttsoppa slås derpå jemte en handfull korngryn, derefter tillräckligt med buljong och alltsammans kokar ett par timmar. Litet selleriblad och purjo iläggas. Då den är kokt, uppsilas den, rensade och skalade kräftstjertar iläggas, jemte små bröd- eller mjölklimpar eller ock köttbullar.
D) Mjölvällingar, grynvällingar och grynsoppor.
Det kärl hvari sådana soppor eller vällingar skola
