92
upp. Den blir då åtminstone jemnt blandad, så att hvar och en får litet med deraf.
38. Brynt mjölvälling. 4 matskedar hvetemjöl brynes ljusbrunt i 1⁄4 skålp. smör, öfver svag eld. Derpå slås hastigt kokande mjölk och vatten, 1⁄2 kanna mjölk och hälften så mycket vatten i grytan; litet kummin ilägges och vällingen kokas en fjerdedels timma. Den skummas, saltas och anrättas med stekt bröd eller skorpor.
39. Kärnmjölksvälling. Som nyss nämndes, kan den kokas som annan mjölvälling; men vill man hafva den litet bättre, blandas kärnmjölken med litet söt mjölk och till en kanna sådan blandning tager man en struken tékopp rismjöl eller annat mjöl och ett par skedblad pudersocker.
På samma sätt kokas välling af sur mjölk, rismjölsvälling, m. fl.
40. Grynvällingar. De kokas ungefär som mjölvällingar, Grytan smörjes väl, och det är bättre att först koka grynen i vatten och sedan tillsätta mjölk, än att koka dem endast i mjölk, ty vattnet tager bort den feta, ofta litet äckliga smak, som mjölkmat lätt får genom långvarig kokning. Man tager hälften så mycket vatten som mjölk, eller litet mer eller mindre, allt som mjölken är fet till. Till ett qvarter (13 tum) helgryn, tager man 2 kannor mjölk och en kanna vatten; till lika mycket små gryn tages 1⁄3 kanna (33 tum) mindre mjölk och 1⁄6 kanna (16 tum) mindre vatten,
Grynen böra skollas i kokande vatten innan de påsättas. Derigenom förlorar man ingenting, men vinner att mjölken icke skär sig. Då grynen komma varma från qvarnen och läggas ned i lårar eller tunnor, utveckla de fuktighet och blifva lätt klibbiga och mögliga, hvilket försvinner genom skollningen.
41. Korngrynsvälling. Till alla grynvällingar hällas grynen i grytan när vattnet kokar, och på den sida der det kokar. starkast. De röras väl om tills de börja koka igen. Om det behöfs, rör man med en slef jemt och sakta, utan att taga slefven upp ur vällingen. Man håller jemn eld under grytan så att de ej emellanåt slutar upp att koka. Skall vällingen spädas, måste dertill
