med Sädes-korn, och utsträcker sålunda den nuwarande nöden äfwen til kommande år. Han qwarhåller Norriges Stridsmän i en numera lika onyttig, som lagstridig krigstjenst, hwarunder de, sjelfwe saknande tilräckligt uppehälle, ytterligare utblotta Landet på lefnadsmedel, och tilgripa sjelfwa sädeskornet, der det finnes. Med få ord, föraktande sin Konungs bud och sin höga Anförwandts önskningar, upoffrar Han Norriges lugn och wälfärd åt sin Regeringslystnad, samt bereder Norriges Folk mångfaldiga närmare och avlägsnare olyckor af oberäknelig widd och ryslighet. Ehuru jag icke anser möjligt at någon högre eller lägre Embetsman i Norrige kan wåga, at, med kränkning af sina undersåtliga och medborgerliga plikter, göra sig delaktig uti företag, hwilka bringa Norriges Folk, särdeles, Nordanfjälls, i et förlängt och ökadt lidande, ännu mindre at detta kloka Folk kan förledas at til sit eget förderf medwerka, och ehuru jag sålunda förmodar at Konungens af Danemark befallningar om en behörig werkstellighet af den fred, som räddade Hans Monarki från en fullkomlig uplösning, icke länge skola förblifwa oåtlydda, sedan de numera äro, genom härhos bifogade Kungörelse och Bref, stälda til hwarje Embetsman särskildt och icke blott Prins Christian Fredrich til widare werkställighet meddelade; har jag likwäl ansett mig böra underrätta det mig nådigst anförtrodde Läns Innewånare, särdeles dem i de öfra Dal-Socknarne, om de förhållanden, som förorsakat at fredens fördelar ännu icke kunnat i någon widd af dem och af angränsande Norrmän åtnjutas.
Då, efter de ärofulla drabbningar som återstälde Tysklands frihet och beredde det öfriga Europas, Hans Kongl. Höghet Wår Store Kronprins, med Sweriges wäl til sit Högsta föremål, wände sina mägtiga Wapen mot Konungens af Danemark Stater på fasta Landet, war framgången deraf lika wiss, som Hans Kongl. Höghets föresats, orubbelig, at begagna sig af sina Segrar för at åt Swerige winna Norrige, och, genom dessa Rikens återförening, försäkra åt den Nordiska halfön en af framtida hwälfningar i Europa oberoende sjelfständighet, samt åt dess begge Brödra-Folk et waraktigt Fredslugn med gemensam frihet, trefnad och odling. Ännu inan den sålunda wäntade
