Sida:Til Allmänheten i Stora Kopparbergs Län.djvu/4

erbjudande läglighet at afhjelpa och lindra den brist på Kornwaror, hwaruti en swår misswäxt 1812 och inskränkt tilförsel utifrån hade försatt en del af Innewånarne uti det Herr Grefwen nådigst anförtrodda Stift, synnerligast Arbetarena wid Röraas Bergwerk, och mottoge Herr Grefen med tacksamhet mina wänskapliga anbud. Efter min begäran sände Herr Grefwen och Stifts-Amtmannen til mig, Herr Berg-Rådet och Riddaren Knoph, hwilken ägde hans fullkomliga förtroende och wore befullmägtigad at i förhand afhandla det erforderliga rörande den spannemål, som skulle öfwerlåtas, både i afseende på betalningen och transporterne. Til Herr Berg-Rådets disposition wore lämnade såwäl nödiga Penningesummor som et parti Koppar och Fiskwaror, hwilka troddes wara förnödenheter i Swerige, och begärde Herr Grefwen och Stifts-Amtmannen at jag wille lämna Herr Berg-Rådet mina sluteliga bestämmelser i transactionen, samt återsända honom, så hastigt omständigheterna det tillåte, för at gifwa Herr Grefwen underrättelse om hwad ifrån dess sida widare kunde tilgöras at befrämja åsyftad ömsesidig fördel. Herr Grefwen och Stifts-Amtmannen förklarade sluteligen sig hafwa förstått mit bref sålunda, at et partie Spannemål, som för ögonblicket högeligen erfordrades i synnerhet åt Röraas Bergsarbetare, också straxt skulle kunna erhållas, och i detta hopp, hwars upfyllande Herr Grefwen med wärme anförtrodde min godhet, hade han sändt med Herr Berg-Rådet Knoph, twänne Män, Herrar Leigh och Aas, hwilke kunde wara transporterne följaktige. Sådant war hufwudsakliga innehållet af det bref ifrån Herr Stifts-Amtmannen Grefwe Trampe, hwilket jag emottog, sedan jag redan genom flera säkra Tidningar blifwit underrättad om de, innom Norrige, efter freden, skedde owanliga upbådningar af Krigsfolk och om andra Prins Christian Fredrichs egenmägtiga anstalter. Det wäsendteliga af mina underrättelser derom, och mina omdömen deröfwer, meddelade jag gengst Herr Berg-Rådet Knoph med en öppenhet, hwilken borde i första stunden af wår bekantskap lära honom at känna min caractére och styrkan af en Regering, under hwilken Embetsmän icke behöfwa at nedlåta sig til bruket af en äfwenså föraktlig som onyttig slughet. Lika öppet förklarade jag honom at jag på et så bestämt och så förtroligt bref, som jag skrifwit till Herr Stifts-Amtmannen Grefwe