Sida:Til Allmänheten i Stora Kopparbergs Län.djvu/5

Trampe, icke hade förwäntat et sådant swar som jag erhållit, och hwaruti, utan at Kongl. Swenska Regeringen ens nämndes, en kungjord anstalt af dess ädelmod misstyddes til en erbuden enskild handels-transaction. Likwäl, med förutfattad aktning för Herr Grefwe Trampes person, sade jag mig tilräkna detta, under andra förhållanden mindre tjenliga, swar, endast den brydsamma belägenhet hwaruti Herr Grefwen sig befann, då efter hans egen försäkran, den jag ansåge helig, han, ehuru en af Norriges högsta Embetsmän och ehuru nyss besökt af Norriges förre Ståthållare Hans Höghet Prins Christian Fredrich, ännu den 12 Februarii saknade all officiel och pålitlig meddelelse af wilkoren för den fred emellan Swerige och Danemark, som dock redan den 14 Januarii blef afslutad och hwarom Hans Maj:t Konungen af Danemark genast afsände underrettelse til Prinsen med en Courir, Öfwerste-Lieutenanten Römer, som efter hwad jag enskilt kände, passerade Uddewalla den 22 i samma månad och således borde hafwa den 24 eller 25 ankommit til Christiania. Jag gaf Herr Berg-Rådet Knoph och hans Herrar följeslagare bestämdt tilkänna, at, innan Norriges förening med Swerige blifwit werkstäld, jag icke kunde låta til gränsen transportera den i beredskap warande Kronospannemålen, som endast, under wilkor af denna förening, blifwit til undsättning åt Norrska folket anordnade. Jag anmärkte, at min Regering icke idkade Spannemålshandel, men at den lämnade spannemåls-understöd, til lindriga pris och med betalnings anstånd, åt nödlidande undersåtare. Då Herr Knoph med tilbörlig redlighet frågade mig huruwida honom wore tillåtit at af enskilda personer uphandla och utföra et större partie spannemål, förklarade jag mig icke kunna det medgifwa, under sådana förhållanden som de närwarande, hwilka syntes utmärka uproriska afsigter hos Prins Christian Fredrich. Emedlertid för den förwäntade händelsen, at Norriges öfwerlemnande til Swerige enligt Freds-Tractaten blefwe werkstäld medan ännu winterwägarne emellan detta Län och Norrige wore brukbare, bestämde jag med Herrar Knoph, Leigh och Aas de möjliga transport-anstalterna. Sedan Herr Berg-Rådet Knoph med en synbarlig sinnesrörelse förestält mig nöden bland Bergarbetarne wid Röraas, åt hwilka, efter de underrättelser jag förut erhållit, endast kunde