I det nya skrå, som — efter hvad det vill synas — på Lübecks föranstaltande strax efter det konsensförklaringarna ingått (Frensdorff bestämmer året till 1296), utfärdades för Novgorod, inarbetades utom en del af den lübeckska rätten äfven en artikel, som påbjöd: »Were dat also dat de koplvde an deme houe (i Novgorod) an ienigeme rechte tviuelden, dat nicht beschreuen were, dat scolden se theen an den raat to lvbeke; dat willet se gerne senden dar, dat men it scriue an dat book»[1]. Lübeck hade således fått fastslaget, att det, icke Visby, skulle blifva appellationsinstans. Såsom Frensdorff anmärker, gällde det icke blott den processuella frågan, till hvilken domstol, utan äfven den materiellt rättsliga, till hvilken rätt appellationen skulle ske[2].
Visby gaf dock icke vika utan strid. Af en skrifvelse till Osnabrück (den förut nämnda urkunden, H. R., I, n:o 70) se vi, att det framhöll sina gamla rättigheter och tackade Osnabrück, som höll fast vid dessa. Af en skrifvelse från Riga till Lübeck (troligen från 1298)[3] kunna vi sluta, att Visby äfven företagit andra åtgärder. Den nämnda skrifvelsen säger bl. a.: »Quod articulus, qui nomen tangebat civitatis Lubeke, in jure curie Nogardensis deletus erat in libro juris ipsius curie, qui scra dicitur, nobis molestum erat, et nobis ignorantibus et sine nostro consensu dicimus contigisse». Hvilket skrå är detta? Troligen det nya här ofvan omtalade för Novgorods »hof» utfärdade[4]. Hvilken
- ↑ Lüb. UB., I, s. 710.
- ↑ Das Stat. Recht, I, s. 26 ff.
- ↑ H. R., I, n:o 72.
- ↑ Schäfer (Die Hansestädte, s. 57) anser det vara “der Skra auf dem Hofe zu Nowgorod“. Om han menar det gamla skrået eller det yngre, framgår ej af hans ord. Frensdorff (Das Stat. Recht, I, s. 10, n. 1) anser det gälla det exemplar af det nya skrået, som fanns till
