Sida:Till Visby stads äldsta historia.djvu/147

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
— 124 —

som af föregående framställare af denna fråga gjorts. — Jag kommer dock ej att behandla alla gotländska sigill, utan endast dem, som kunna anses stå i närmare sammanhang med den föregående afhandlingen. Dessa äro: den gotländska landsbygdens äldsta sigill, Visby gotländska borgerskaps, Visby tyska borgerskaps, Visby främlingssällskaps och Visby stads.


A. Den gotländska landsbygdens äldsta sigill.

Första frågan är här: hvilket var detta sigill? Hos Wallin[1] och H. Hildebrand[2] finns afbildadt ett stort sigill, hvars stamp enligt Wallin[3] hittades på Duss’ gård i Bro socken på Gotland och nu förvaras i Statens hist. museum. Det föreställer en gumse med högburet, framåtvändt hufvud, hvilken med vänstra framfoten uppbär en fana, hvars stång upptill slutar i ett kors och hvars duk bildar en rektangel, hvars botten är öfverdragen af ett fint nät, som indelar duken i rombiska rutor. Vid dukens fria kortsida fladdra fem långa bandlika spetsar. Omskriften lyder: »Gutenses signo, Xristus signatur in agno», hvilken hexametriska vers vanligen tolkas: »Gutarne betecknar jag, Christus betecknas med lammet»[4]. — Enligt min åsikt var detta landsbygdens äldsta sigill.

Den äldsta nu bevarade urkund, hvarunder detta sigill påträffats, är det förut flera gånger nämnda brefvet om stapelns flyttning från Brügge till Ardenburg, dateradt 2610

  1. Gothl. Saml., Tab. I, fig. I.
  2. Sv. Med., I, s. 891, fig. 787.
  3. Gothl. Saml., I, s. 99.
  4. Öfversättningen enl. H. Hildebrand, Sv. Med., I, s. 891 anm.