1280[1]. Utgifvaren af Lüb. UB. säger, att detta sigill »ein Lamm mit der Fahne und die Umschrift zeigt: Gutenses signo christus signantur in agno». Efter honom har Rydberg samma uppgift. Utan tvifvel föreligger här ett dubbelt förbiseende: »lammet» skall vara gumsen och »signantur» skall läsas signatur. Utom det att den i urkundboken citerade omskriften icke ger någon rimlig mening, förefaller det mer än osannolikt, att här skulle ha begagnats något annat sigill än det förut beskrifna, då omskriften i urkundbokens sigill ändå är så pass lik dettas[2].
Nästa urkund, som mig veterligt har detta sigill bevaradt, är en försäkran från Gotlands prostar, domare och menige allmoge att årligen betala en viss skatt till Erik af Pommern, daterad Kalmar 10⁄5 1412[3]. Originalet till denna urkund finns i kongl. geheimearkivet i Köpenhamn och dess sigill öfverensstämmer (enligt anteckning af B. Enequist i hans efterlämnade papper) till alla delar med det här ofvan beskrifna.
Jag vill ytterligare anföra blott en urkund, hvarunder detta sigill användts, nämligen Gotlands prostars, domares och menige allmoges försäkran att ställa sig under Sveriges krona, daterad Roma landsting 4⁄1 1449[4]. Det sigill, som
- ↑ S. T., I, n:o 136, Lüb. UB., I, n:o 406.
- ↑ Ty värr lär icke längre tillfälle gifvas att få undersöka originalhandlingens sigill, alldenstund vid efterfrågningar efter den i Lübecks arkiv det svarats, att urkunden för längre tid sedan förkommit. (Enligt anteckning i B. Enequists efterlämnade papper).
- ↑ SD. fr. 1401, II, n:o 1572.
- ↑ Urkunden tryckt först af J. Hadorph, Bihang till Rimkr., s. 151—152, med anteckning: “Ex orig.“. Har sedermera tryckts af densamme, Gothlandz-Laghen, där äfven det här ifrågavarande sigillet är aftryckt på insidan af titelbladet. — Jfr Rydb., S. T., III, n:o 488 b.