Sida:Till Visby stads äldsta historia.djvu/40

Den här sidan har korrekturlästs
— 17 —

denna sträcka äro blott två stationer antydda i urkunderna, Vitlagen och Dhrelleborg[1].

Framkomna till Novgorod voro köpmännen nu på den plats, som genom sitt utomordentligt gynnsamma läge hade förbindelser åt snart sagdt alla väderstreck[2]. Utom de rika laddningarna af orientaliska varor, som kommo hit från volga- och dneprlederna[3], fördes hit från Ryssland pälsverk, vax, honung, fisk, hudar, kreatur, säd o. s. v. Mot dessa varor fingo gotländingarna utbyta hvad de förde med sig af nordiska och västeuropeiska produkter, såsom bäck, tjära, kalksten, alla slags tyger, vin, salt, slafvar etc. etc.

För dessa varors uppforslande skulle novgoroderna vara till mötes med vagnar nere vid Volchov[4]. Varorna fördes till en med murar eller annat stängsel omgifven gård (curia), som på sig hade flera byggnader. I dessa byggnader lades en del profver och lättare varor i vindsvåningarna, de tyngre fördes till magasiner eller källare. Själfva bodde köpmännen inom faktoriet och iakttogs där en viss rangordning mellan »mästerman» (principaler), »knapar» (biträden) och »barn» (lärlingar). Ett slags skråindelning rådde således[5].


  1. Se Buck, a. a., s. 26 ff.
  2. Jfr Riesenkampff, a. a., s. 21 och Buck, a. a., s. 1 ff.
  3. I Kiev hade Novgorod ett faktori, där stor varuomsättning med Tyskland och Italien ägde rum.
  4. Af de olika pris, som gotländingar och tyskar betalade för dessa vagnar under 1200-talet (S. T., I, n:o 118, art. IX), framgår, att gotländingarnas faktori låg närmare floden än tyskarnas, hvilket tyder på de förras prioritet på platsen och därmed sammanhängande företräden, Sartorius-Lappenberg, Urk. Gesch., II, s. 99, anm. 4.
  5. Då namnet på tyskarnas gillestadga (Skra) är ett nordiskt, ej ett tyskt ord (se Frensdorff, Das stat. Recht, I, s. 2—4), så är att antaga, att tyskarna lånt detta ord af gotländingarna, hvilket då skulle
A. Björkander.2