Sida:Till Visby stads äldsta historia.djvu/73

Den här sidan har korrekturlästs
— 50 —

Det tyska stadssamhället skulle således hastigt nog ha framträdt, sedan en betryggad bosättning var tyskarna tillförsäkrad. Undersöka vi de lämningar af den materiella kulturen, som finnas kvar i Visby från äldsta tider, bekräfta de, att stadssamhället börjat uppblomstra vid angifna tidpunkt. Kyrkorna S:t Peter[1], S:t Lars, S:t Olof och Drotten äro alla från 1100-talets senare hälft, såsom lämningarna af deras arkitektur tydligen visa. En ökad inflyttning af främlingar gjorde dessa kyrkor nödvändiga och ett ökadt välstånd möjliggjorde deras tillkomst.


Visby såsom ett särskildt jurisdiktionsområde.

Den tyska menighet, som bosatt sig i Visby, måste redan från början ha känt ofullkomligheten och otillräckligheten i det gamla rättegångsväsendet sådant det verkade med sina sällan återkommande tingsterminer och sin obekväma bevisföring. Äfven måste främlingars och inföddes olikhet inför lagen ha känts besvärlig. Därtill kom, att den gamla landskapslagen ej var beräknad för handeln och de nyheter i det sociala lifvet, hvilka penningen skapat, utan endast var afsedd för naturahushållningens och landtlifvets mindre komplicerade behof. Ett snabbare verkande rättegångssätt, en enklare bevisföring, en större likhet inför lagen och en för det nya ekonomiska systemet afpassad

    tid, men denna bestämmelse är säkerligen från Birger Jarl. Den pekar nämligen genom sitt innehåll på en senare tids förhållanden i Sverige.

  1. Om S:t Peter ha vi blott kunskap genom beskrifningar. Se Brunius, Gotlands konsthist, I, s. 272. Brunii uppgifter om S:t Peters ålder (skulle ha byggts omkr. 1130) sakna hvarje vetenskapligt stöd.