skulle åtnjuta samma behandling som gotländingarna i Tyskland (se privilegiebrefvet), så ha vi rätt att antaga, att främlingarna i Visby försökte inrätta sig efter samma dubbelsystem, så långt som detta på grund af de lokala förhållandena var möjligt.
Att fasthålla är, att utvecklingen allt mer och mer gick i den riktningen, att under torgområdets jurisdiktion indrogos allt flera mål, tills omsider en fullständig exemption från landsbygdens jurisdiktion hade försiggått. Den rätt, som under denna utveckling utbildade sig såsom det nya stadssamhällets rätt, måste vi redan a priori vänta att finna sammansatt af olika element. Då landslagens bestämmelser tillämpades så långt ske kunde, böra dessa bestämmelser, om ock modifierade efter nya förhållanden, ingå i den nya rätten. Då främlingarna vidare för vissa fall måste dömas efter särskild rätt, i synnerhet i privatmål, så böra bestämmelser från deras hemstäders rätt eller böra avtonoma bestämmelser finnas där, i synnerhet rörande sagda mål.
Ty värr har jag ej att tillgå någon i detalj genomförd undersökning af källorna till Visby stadslag, sådan den föreligger kodificerad från andra fjärdedelen af 14:de seklet. Men de knapphändiga studier jag gjort öfver detta ämne bekräfta här ofvan gjorda aprioriska förmodanden. Med gotlandslagen har Visby stadslag så många viktiga likheter, att rättsutvecklingen i den senare måste antagas ha utgått från den rättsutveckling, som kodificerats i den förra[1]. Jag påpekar de för båda betecknande
- ↑ Naturligtvis kunna vissa likheter äfven förklaras genom inverkan från stadslagen på landslagen eller rättare från rättsutvecklingen i staden på rättsutvecklingen på landsbygden. K. v. Amira gör
