Sida:Till Visby stads äldsta historia.djvu/99

Den här sidan har korrekturlästs
— 76 —

mycket fel, om jag förlägger de första städernas inträde i sällskapet till början af 1200-talet.

Om organisationens detaljer före städernas inträde ha vi inga säkra underrättelser. Blott gissningsvis kunna vi antaga, att gästerna bildade ett gille och att deras styresman kallades ålderman (se ofvan s. 66 och 73 n. 3[1]). Sannolikt voro alla medlemmarna lika berättigade och hvarje köpman inom »gemenskapen» skötte själf sina angelägenheter.

När allt fler och fler städer blefvo representerade i visbysällskapet, spåra vi i urkunderna mera komplicerade förhållanden inom detsamma. Städerna göra sig på olika sätt gällande och växla i rang, vissa städer låta sig representeras genom andra städer, inom sällskapet finns en indelning efter »bänkar» och »lag», flera åldermän finnas o. s. v.

Det var naturligt att så skulle bli, när medlemmarna i sällskapet icke blott voro »romerska rikets män», utan äfven medborgare i en mängd stadssamhällen med hvar sina lokala intressen, hvar sina rättssedvänjor och förvaltningsformer, hvar sin kommerciella betydelse o. s. v.


    Biskopen har tänkt sig tre kategorier af målsägande inom detta sällskap: 1:o borgare, som tillhörde städerna; deras mål skulle domaren i Riga ej ha att handlägga, om de ej “per querimoniam“ hänskötos till honom; 2:o borgare, som tillhörde Riga (så tolkas naturligast “cives“); deras mål skulle rigadomaren handlägga; 3:o köpmän, som ej hade appell till någon viss stad, hvilket här väl vill säga, att de ej hörde till någon stad; deras mål skulle ock rigadomaren handlägga.

  1. En indirekt antydan om ett sådant gille i Visby ha vi i biskop Alberts förbud för visbysällskapets medlemmar att utan biskopligt medgifvande bilda ett »gemensamhetsgille» (gilda communis) i Riga (se den i föregående anm. citerade urkunden). Förbudet tycks ha velat förebygga något, som vederbörande privilegietagare förut hade i Visby.