Det är i den politiska Verlden likasom i Naturen, att en kraft, som öfverskrider sina gränsor, verkar en annan hvaraf den upphäfves. Utom denna välgörande jemvigt skulle vårt slägte längesedan nedsjunkit till en likhet med djuren, utom den skulle all känsla för det sanna och sköna vara försvunnen ur mennisko-själen. Men väntom icke att dessa verkningar alltid skola framsmyga likasom tiden; Naturen sjelf behöfver volkaner och jordbäfningar för att bibehålla sin verksamhet, och den frambringande förmågan uppkommer ofta genom den förstörande. Kanske hafva få tyranner blifvit störtade genom långsamt beredda planer; kanske hafva få af de hvälfningar som blodat Europen haft sitt upphof af andra händelser än de som vi icke förut kunnat beräkna, ehuru deras ordsaker ofta varit de som snarast bordt fästa vår uppmärksamhet. Och när aflägsna följder omsider upptäcka en del af den stora kedjan; när utvicklingen gifvit hvar
Sida:Till hans kongl Höghet Gustaf.djvu/121
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
— 109 —