förmodeligen var det mer af politik än vidskeppelse som han lät inskrifva sig i Munkarnas samfund i Wadstena.
Allt välde, för hvilket man vill sätta allt för trånga gränsor, finner något ställe der det kan öfverskrida dem. Så mycket Svenska Rådet tycktes hafva inskränkt Christoffers makt, visade han likväl att han kunde sträcka den längre än man önskade, utan att bryta emot den försäkran han gifvit. Han hade lofvat att utan Rådets medvetande icke bortgifva några förläningar; men han tillägnade sig sjelf en rättighet, på hvilken man ännu icke tänkt: att, när han behagade, återtaga dem han gifvit. Svenska Adeln, afundsjuk sins emellan och isynnerhet delad i tvenne partier, understödde honom häruti. Den som ville utestänga en fiende ifrån en förläning hvilken redan var gifven, behöfde ofta icke mer än sjelf anmäla sig dertill; ett nytt länebref utfärdades genast ifrån Konungens Kansli och kostade omkring 40
