Aristokratien syftade, och huru litet värde den satte på Statens grundlagar.
Sedan man samfällt gjort en sådan inkräktning af folkens rättigheter, bör det kan hända icke mer väcka vår bestörtning, om de Svenska deputerade trodde sig äga makt att, efter sitt godtycko, råda öfver Sveriges och Carl Knutssons enskilta fördelar, och behandla ett Rike, hvilket de nyss erkänt för fritt och oberoende, likasom en eröfrare stundom behandlat det land han öfvervunnit. De bortgåfvo således Norrska kronan till Christjern, och förbundo sig att skaffa Carls afsägelsebref derpå innom tre månader, med löfte att i annat fall frivilligt gifva sig till Christjerns fångar. Men tvisten om Gottland, som hufvudsakeligen bordt afgöras på detta möte, blef uppskjuten till ett annat, som skulle hållas i Rönneby i Blekingen, påföljande året (1451), då båda Konungarna borde vara i grannskapet.
Utom detta djerfva steg, vågade
