alla dygder af sin sorglöshet. Om de eftersträfva något, sker det med envishet, emedan de ej kunna dömma öfver värdet af det de önska; om de vinna hvad de eftersträfvat, veta de icke att njuta det, emedan öfverläggningen alldrig följer deras planer, och eftertankan aldrig stadgar deras beslut. Ifrån rikedom nedsjunka de icke sällan till armod, utan att vara bedragna genom frikostighet, den de aldrig utöfvat, eller förledda till utsväfningar, i hvilka deras tröghet icke kunnat deltaga. Endast yttre omständigheter drifva dem till så mycken verksamhet, som det fordras att uppehålla deras ömkeliga varelse, och icke begreppet utan instinkten leder deras handlingar.
Erik ägde ingen enda af de egenskaper en Thron fordrar. Med begär efter en oinskränkt myndighet, hade han hvarken nog klokhet att förvärfva den han saknade, eller att behålla den han ägde. Med oförstånd som statsman förenade han en lika oskicklighet som fältherre. Uppblåst af den minsta framgång, förskräckt af den obetydeligaste fara, hotade han ömsom den fiende, för hvilken han flydde, och sökte att förbinda sig med den, hvars fördel det
