skulle återställa Gottland, och Drottning Dorothea behålla sitt lifgeding. Thronledigheten i Sverige öpnade nya utsigter. Christjern uppmanade å nyo de Svenska att erkänna honom för sin Konung. I flera bref upprepade han sina förra löften och hotelser, och Erik Carlsson understödde hans fordringar med en flotta, som kryssade i svenska skären. De oroligheter, som hans bror höll på att åter uppväcka i Holstein hindrade honom att denna sommar sjelf infinna sig i Sverige; men han var säker på sina anhängare der, och säkrare på det parti-agg som delade slägterna.
Sveriges belägenhet var hvad man kan förmoda om ett Land, som så länge varit härjadt af utvärtes krig och invärtes tvister, då den högsta värdigheten åter erbjuder sig åt den mäktigaste. Carl hade efterlemnat en Naturlig Son, åt hvilken han förgäfves ville förvara dess naturliga
