Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
— 239 —
påminna dem derom[1]. Uppretad häraf förordnade han en domstol af Danska och Norrska Råden, som gaf det utslag: att alla de brottsliga Svenskarna, hvaribland i synnerhet nämnas Svante Sture och Hemming Gadd, hade förbrutit sitt adelskap och sina egendomar, hvilka skulle tillfalla Konungen. Hela Sveriges Rike dömdes tillika under Johan, som likväl häraf borde lemna sin Drottning de landskaper hvilka blifvit anslagna till hennes lifgeding.
- ↑ Man har svårt att förklara ordsaken till detta uteblifvande. Våra egna historiskrifvare säga: ”att de Svenska fruktade för Johans starka utrustning, och att det öde som träffade Magistraten i Kalmar bevisar huru grundad deras fruktan var.” Detta skäl är likväl odugligt; ty de kunde icke veta hvad som hände efteråt, och den grymhet, som utöfvades i Kalmar skedde förmodeligen i följe af Danska och Norrska Rådens dom, som förklarade Sverige för upproriskt. Danska häfdateknarne åter
