TREDJE KAPITLET.
CHIFFERSKRIFTEN
»Det är tydligen runor», sade professorn och rynkade ögonbrynen. »Men här döljer sig en hemlighet, som jag skall upptäcka, om inte…»
En häftig åtbörd avslutade meningen.
»Sätt dig där», sade han och pekade på bordet, »och skriv.»
Jag var genast färdig.
»Nu dikterar jag för dig varje bokstav i vårt alfabet, som motsvarar ett av dessa isländska tecken. Vi skola se vad det blir av det. Men, vid den helige Mikael, akta dig väl för att skriva fel!»
Han började diktera. Jag gjorde mitt bästa, nedskrivande bokstav efter bokstav, och det hela bildade följande obegripliga sammelsurium:
| mm.rnlls | esreuel | seecIde |
| sgtssmf | unteief | niedrke |
| kt,samn | atrateS | Saodrrn |
| emtnaeI | nuaect | rrilSa |
| Atvaar | .nscrc | ieaabs |
| ccdrmi | eeutul | frantu |
| dt,iac | oseibo | KediiI. |
När jag slutat, ryckte min farbror till sig det pappersblad, på vilket jag skrivit, och betraktade det länge och uppmärksamt.
»Vad vill detta säga?» sade han liksom för sig själv.
