46
- En Eigels termometer, som gick ända till hundrafemtio grader, enligt min mening antingen för mycket eller för litet. För mycket om värmen skulle stiga så högt, ty då skulle vi bliva kokta; för litet om det gällde att mäta temperaturen i källor eller sjudande vätskor.
- En manometer för komprimerad luft, så inrättad, att den angav lufttryck, som voro högre än atmosfärens vid havsytan. En vanlig barometer skulle icke varit tillräcklig, eftersom det atmosfäriska trycket måste tilltaga, ju djupare vi kommo ned i jorden.
- En dronometer från Boissonnas d y, i Genève, noggrant justerad efter Hamburgs meridian.
- Två inklinations- och deklinationskompasser.
- En nattkikare.
- Två Ruhmkorffsapparater, vilka, utan att taga mycken plats, försågo oss med en aldrig strejkande elektrisk belysning.
Vapnen bestodo av två karbiner från Purdley More & Co. samt två Colt-revolvrar. Varför togo vi dessa vapen med oss? Vi behövde ju varken frukta vilda människor eller vilda djur. Min farbror tycktes emellertid vara synnerligen angelägen om att hava med sig vapen och ammunition. Särskilt hade han försett sig med ett ansenligt förråd av bomullskrut, som icke påverkas av fuktighet och vars expansionskraft är vida överlägsen det vanliga krutets.
Verktygen voro två järnspett, två hackor, en stege av silkesrep, tre järnskodda stavar, en hammare, ett dussin kilar och ringskruvar samt långa knutrep. Detta utgjorde tillsammans en ansenlig börda, ty stegen var trehundra fot lång.
Slutligen var det vår proviant, Denna packe var icke särskilt stor men fullt tillfredsställande, ty jag visste, att den innehöll konserverade livsmedel för ett halvt år. Genever var den enda dryck vi hade med oss, Vatten saknades fullständigt, men vi hade flaskor, och min farbror räknade på att finna källor, där vi kunde fylla dem.
För att komplettera listan på våra reseffekter skall jag ytterligare nämna ett litet resapotek, innehållande trubbiga saxar, spjälor för benbrott, bindlar och kompresser, häftplåster och ett åderlåtningsfat — hemska saker alle-
