Sida:Tolf norska Folksagor och äfventyr.djvu/47

Den här sidan har korrekturlästs
45
NALLE KLUMPFOT.

din skattade till; men det finner ingen, ty kommer det sandkornet öfver berget, så spricka alla trollen, och berget blir förvandladt till ett guldslott och vattnet till ängsmarker.

Då gossen hörde detta, kröp han ut genom alla nyckelhålen och genom remnan upp på berget; der gjorde han sig till falk och flög dit der draken låg. Så letade han tills han fann sandkornet under den nionde tungan i det nionde hufvudet, och flög sin väg med det; men då han kom till vattnet, blef han så trött, så trött, att han måste sänka sig ned och sätta sig på en sten vid stranden. Rätt som han satt der, blundade han till ett ögonblick, och så föll sandkornet ur näbben hans och ned ibland sanden. Så letade han i tre dagar innan han hittade det igen. Men då han hade hittat det, flög han raka vägen till trollberget med det och släppte det ned igenom remnan. Då sprucko alla trollen, berget remnade, och der stod i stället ett guldslott, som var det praktfullaste i hela verlden, och vattnet var de herrligaste åkrar och grönaste ängar man ville se. Så reste de till kungsgården, och der, må tro, blef glädje och gamman. Gossen och den yngsta kungadottern skulle ha hvarandra, och det firades bröllop öfver hela kungariket i sju hela veckor. Och mådde icke de väl, så önskar jag att du måtte må ännu bättre.




Nalle Klumpfot.

Det var en gång en bonde som reste långt upp till fjells efter ett löflass till kreaturen sina under vintern, Då han kom till löfhässjan, strök han släden med hästen