Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
107

Tredje Söndagen efter Påsk 1802, bevistade deras Majestäter Gustaf IV Adolph och dess drottning, Gudstjensten i den nya kyrkan, som var invigd d. 1 Januari samma år. Deras Majestäter, som funno behag uti både Gudstjensten och kyrkan, tilläto att den skulle få bära Drottningens namn, Fredrika Dorothea Wilhelmina, hvilket stadfästades genom K. Bref af den derpå följande 11 Maji.


Hospitalskyrkan. Bernhardinerna hade på denna tomt åtskilliga hus, hvaraf några af sten ännu äro quar, der förmodeligen ett större hospital varit inrättadt. K. Johan III lät inreda ett af dem till kyrka, i synnerhet till tjenst för dervarande hospitalshjon. År 1771 blef den å nyo uppbyggd på gamla grunder, dock något utvidgad för 1650 d. 12 Maj. Byggnaden är af sten, och ej särdeles stor. Innanredet är till altare, Predikstol, och Lectare i mon derefter. I Tornet härstädes, ringes hvarje morgon kl. 4, och afton kl. 9 af stadens nattväktare. — Då hospitalet mot slutet af 1770talet blef flyttadt till Wadstena, öfverlät Serafimer-Gillet 1785 kyrkan till Stadsboarne, med vilkor att underhålla den. Kyrkans inkomster består i collecter och inkomster för bänkrum, hvilka sednare betalas med 1 R:dr 12 sk. R:gs. Deraf åtnjuter den som förrättar Gudstjensten fyra femtedelar, som gör omkring 216 R:dr R:gs., sedan han likväl deraf lämnat något bidrag till kyrkans underhåll. Det öfriga tillfaller kyrkan. Tillika erhåller han en collect om året. Slottspredikanten bestrider vanligen denna tjenstbefattning. För Slottstjensten har han 50 R:dr på stat, och en slags hemmanskatt från Pastorerna som gör 135 R:dr b:co.