Den här sidan har korrekturlästs

122

När Linköping erhöll Privilegier som stad kan ej bestämmas. Då vi känna så litet om dess första ursprung att vi icke veta det ringaste derom före christna tidehvarfvet är det troligt att Biskoparne utfärdade bref, innehållande vissa förmånsrättigheter för invånarne, hvilka gällde liksom ett Privilegium. Som staden öfver 100 år före K. Gustaf I:s tid egde kände Borgmästare och således sin egna Jurisdiction, måste den ock haft sina egna stadgar, och dermed åtföljande förmåner. Så vida vi ej skola antaga att de andlige från början befolkat lokalen, som icke gerna låter tänka sig, funnos nog styresmän för den byen, eller köpingen, som existerade här före deras ankomst. Således måste den civila styrelsen vara äldre, ehuru under annan form. Att den andliga makten sedermera tog öfverväldet är troligt, och på det sättet föreskref lagar. K. Gustaf I:s bref af d. 4 Febr. 1537 och d. 12 Aug. 1546 innehålla blott nya tillagde förmoner för dem som vore blefne fasta Borgare och the ther sjelfve Gårdar och Grund åtte. Efter den förstörande branden 1569 utfärdade K. Johan III ofvananförde bref d. 1 Dec. 1571, deri Borgerskapets rättigheter nogare bestämdes. Det var som för att åter lyfta upp staden ur askan. Dessa stadfästades sedan af efterföljande regenter. Synnerligast åren 1572 d. 13 Dec, 1577 d. 4 Junii, 1580 d. 27 Junii, 1582 d. 5 Febr., 1590 d. 25 Julii, 1592 d. 2 Mars, 1620 d. 5 Apr, 1630 d. 24 Maj, 1634 d. 18 Aug., och 1700 d. 16 Junii. Sedermera hafva många förordningar utkonnnit så väl i anseende till stadens förhållande till staten, som rörande deras jord, Embeten och andra inre ekonomiska ärender. Rummet tillåter icke att upptaga dem, ty denna periodiska historik skulle