6
sammanaflat en blandad race, som utmärker sig medelst många nuancer. Likaså har Nordpolen erhållit folkstammar, som helt och hållet skilja sig från jordklotets öfriga befolkning; de hafva i skapelsen blifvit danade med aldeles olika caracterer; Cranium, kroppens längd och ett eget uttryck i ställning, ansigtets form, ögon, ögonring, ögonbryn, kindben, mun, läppar, hufvudets bestämdt olika skapnad, till och med rösten, ja äfven de moraliska primitiva anlagen, bevisa tydligen att de nordiska folkslagen äro en af Gud skapad serskild race. Lapparne äro ännu derpå hos oss ett lefvande bevis; aldrig hafva de aflat en Dalkarl eller någon som liknat de öfriga af Sveriges inbyggare. Det ligger således i sakens natur att antaga, att Lapparne, eller något dermed beslägtadt folk i många årtusenden, eller ifrån skapelsens första början, befolkat det gamla Skandinavien. De lefde då som vildar, och egde icke den lilla grad af civilisation, som de först i senare århundraden erhållit. De undanträngdes småningom af söderns folk. Om de första inflyttningar veta vi icke det aldraringaste, men namn på regenter sväfva för oss som i en dunkel bakgrund. Forniother är den äldsta vi känna. Efter Lagerbrings sätt att räkna efter ättleder skall han hafva lefvat omkring 350 år före Christi födelse. Vid Odens ankomst var Gylfe Konung i Sverige; hurudant hans välde var beskaffadt veta vi icke. Det fins ingen anledning att anse Oden och hans följeslagare som Vikingar, utan som en för andra påträngande folkslag undflyende stam. De kommo på små båtar, som de drogo upp på land; de flesta bestämma denna inflyttning vid pass 100 år före Christi födelse. Oden bosatte sig först i Gamla Sigtuna, och det förmäles ej att han seglade ur Mälaren, och spridde